hanne aasa

Önskar tillbaks den bekymmerfria tiden.
Då allt var som det skulle!
Då jag aldrig någonsin trott så illa om någon.
Då var det kul, mysigt. Förväntansfullt .
Nått jag verkligen såg framemot!
Inte som nu.
Att jämt bli huggen i ryggen.,, att inte klara av att visa respekt. Vars är vårat samhälle på väg.
Att bara klättra i hopp om att någon faller.. Sätta käppar i vägen. Kan ju vara nån som snubblar. Men dum i huvudet är jag INTE!!
Jag brukar lyssna på min magkänsla, den brukar ha sjukt rätt!!!
Även denna gång!
Jag bara önskar lite respekt och inte massa skit!
Jag kan lätt borsta av mej och gå vidare..
Kan ni?

Borde förklara bättre men är inte värt min energi el tid!

Never ending story!

Förbannad och ledsen i ögat.