En okey dag
Idag känns det faktiskt mkt lättare..
Nästan för bra.
Vet inte om jag brutit ihop en enda gr???!!! Jag tror faktiskt inte det!
Istallet sa dem att det ser ut som jag står på mina egna ben och jag har duschat första gr på en vecka typ..., ätit oxå.. Inte bara för att jag måste utan för att det var gott!
Jag har försökt komma på vilka jag ännu måste ringa och berätta för, dem flesta som behöver el berörs vet.
Jag har sett tjejerna rida mina hästar och jag har nog varit en kvart i stallet oxå gett middagshöet själv. Konstigt att inte ha saknaden av hästarna, nästan att det gör mej lite rädd.. Är reaktionen vanlig i sånna här sammanhang?
Alla reagerar väl olika!
Bara söndag kvar och det gör att oron kommer krypande.. Sanningen kommer närmare för var dag, den kan vara riktigt obehaglig!
Gick på marknaden i Finland och det kändes bra att komma ut i friska luften och utan nån som vet nått.. Inga frågor!
Skönt!
Kl är mkt nu och jag ska försöka sova en hel natt!!
Kram
